På långa flygresor sitter man stilla i många timmar, vilket ökar risken för blodpropp i benen (djup ventrombos, DVT). Risken är låg för de flesta, men enkla åtgärder minskar den ytterligare. Här är vad som ökar risken, hur du förebygger, och vilka symtom du bör känna igen.
Innehåll
Varför risken ökar
När du sitter stilla i många timmar flödar blodet långsammare i benen, särskilt i de djupa venerna. Trånga säten, lite rörelse, uttorkning och det låga kabintrycket bidrar till att det lättare kan bildas en blodpropp (djup ventrombos, DVT). I de flesta fall löser kroppen detta själv, men i sällsynta fall kan en propp lossna och leda till allvarliga tillstånd. Risken ökar med flygresans längd och anses relevant särskilt på resor över ungefär fyra timmar.
Vem är mest utsatt?
De allra flesta har låg risk, men den är högre om du:
- Tidigare har haft blodpropp, eller har en ärftlig benägenhet för det.
- Nyligen har genomgått en operation eller har en allvarlig sjukdom (t.ex. cancer).
- Är gravid eller nyligen har fött barn.
- Använder p-piller/östrogen, röker, har övervikt eller är äldre.
Tillhör du en riskgrupp bör du prata med läkare före en lång flygresa — vissa rekommenderas kompressionsstrumpor eller i enstaka fall blodförtunnande.
Så förebygger du
- Rör på dig regelbundet: Res dig och gå en liten runda i kabinen varje 1–2 timme när det är säkert.
- Träna vaderna i sätet: Pumpa med fötterna (tå upp/ned), rulla fotlederna och spänn vadmusklerna regelbundet.
- Drick vatten och undvik mycket alkohol, som ger uttorkning.
- Välj gångplats så att det är lättare att resa sig, och undvik att sitta med benen i kors länge.
- Förvara inte bagage så att du inte kan sträcka på benen.
✅ Gångplats + rörelse
En gångplats gör det enklare att resa sig utan att störa medresenärer — det enbart gör att många rör sig mer.
Kompressionsstrumpor
Graderade kompressionsstrumpor (resestrumpor) trycker lätt runt vaden och hjälper blodet att cirkulera uppåt. De är en bra och enkel åtgärd på långa resor, särskilt för dem med något förhöjd risk. Välj rätt storlek och kompressionsgrad — köp gärna på apotek och fråga om råd. Ta på dem före avresa.
Symtom att känna igen
En blodpropp i benet kan ge svullnad, smärta, värme och rodnad, oftast i ett ben. Symtom kan komma under resan eller flera dagar efter. Ett mer allvarligt tecken är akut tung andning, bröstsmärtor eller svimning, som kan tyda på att en propp har nått lungorna (lungemboli). Får du sådana symtom, sök medicinsk hjälp snabbt. Kontrollera att reseförsäkringen täcker akut vård.
Enkla övningar i sätet
Även om du inte kan resa dig håller små rörelser blodet i gång. Gör gärna en kort runda med dessa varje halvtimme till timme:
- Fotledspumpning: Lyft tårna mot dig och tryck ned dem igen, 15–20 gånger. Aktiverar vadmuskeln som pumpar blodet uppåt.
- Fotledsrullning: Rulla fotlederna i cirklar, åt båda hållen.
- Knälyft: Lyft knät mot bröstet och håll några sekunder, omväxlande.
- Spänn vaderna: Spänn och slappna av vadmusklerna upprepade gånger.
Kombinera med en promenad i kabinen när "fäst säkerhetsbälte"-skylten är släckt. Välj gärna sätet medvetet — en gångplats gör det lättare att röra sig.
Myter och missförstånd
Det florerar av råd om blodpropp på flyget, och inte alla stämmer. Ett par förtydliganden:
- "Acetylsalicylsyra (aspirin) förebygger resepropp": Detta rekommenderas inte rutinmässigt mot DVT på flyget, och kan ha biverkningar. Använd inte blodförtunnande på eget initiativ — prata med läkare.
- "Bara äldre får blodpropp": Risken ökar med åldern, men även yngre med riskfaktorer (graviditet, p-piller, nyligen operation) kan drabbas.
- "Det händer bara under själva flygturen": Symtom kan dyka upp flera dagar efter att du har landat — var uppmärksam även dagarna efter en lång resa.
Är du osäker på vad som gäller dig är en kort pratstund med vårdcentralen före resan det tryggaste.
Snabba tips
- Rör på dig minst varje 1–2 timme på långa resor.
- Gör vadövningar i sätet, och välj gångplats.
- Drick vatten; var försiktig med alkohol.
- Överväg kompressionsstrumpor, särskilt vid förhöjd risk.
- Prata med läkare i förväg om du tillhör en riskgrupp.
- Känn igen symtom och sök hjälp vid tecken på propp.
Detta är allmän information, inte medicinsk rådgivning. Är du i en riskgrupp eller får symtom, kontakta läkare.